I lördags anlände jag i Paris vid 11.00. Först åkte jag och lämnade min packning i Jacques brors lägenhet och därefter åkte vi till en park i närheten och spenderade nästan hela dagen i solen. En nära vän till Jacques och hennes pojkvän mötte upp oss i parken och de hade med massa mat för en stor picknick.



I parken hade ett litet berg med väldigt brant sluttning som påminde mig om Thailand.



Efter parken blev det shopping! Jag hittade massa bra presenter och spenderade alldeles för mycket pengar.

Senare under kvällen kom några av Jacques vänner över för att förfesta lite innan konserten. Alla var jättesnälla och vi hade riktigt roligt. 



Men kvällens höjdpunkt var ändå själva konserten.











Vi fick även med oss souvenirer hem. Burn delade ut specialutgåvor av deras energidryck med "F*** me I'm famous"-motiv. Frågan är om man skall dricka den eller spara den som ett minne?



Under söndagen gick vi en promenad på stan och såg Louvre-pyramiden och vi passade även på att handla lite i en liten affär med massa roliga saker. De hade massa annorlunda och roliga saker som är perfekta presenter att ge bort så jag hittade en hel del bra saker. men det kändes nästan som om jag handlade hela affären haha.







Efter det hittade vi en park och la oss och vilade i solen och åt voffla med nutella. Jag kommer verkligen att sakna det när jag är tillbaka i Sverige. I Frankrike säljer de vofflor och crêpes med nutella över allt och det är perfekt om man känner sig lite småhungrig och sugen på något. (Fast det är kanske inte så nyttigt :p ) 

Det sista vi gjorde innan det var dags för mig att bege mig till tågstationen var att promenera till Champs-Élysées och se på alla människor som köade till Abercrombie & Fitch. Abercrombie & Fitch har precis öppnat en butik i Paris för bara några veckor sedan och folk är som galna för att få gå in och titta/köpa deras kläder. Abercrombie & Fitch är kända för att de endast har "snygga personer" som jobbar i deras affärer. Alla säljare anställs med deras utseende som utgångspunkt och man behöver gå på castings eller skicka in foton ungefär som om man söker in till en modellagentur. Jag tycker väl kanske att hela konceptet känns lite väl snobbigt men det verkar ju fungera eftersom så många offrar timmar i kö för att få köpa deras kläder.